Ooooooooooooooooooooooooooooooooooh!

Jag har inte sett en (jag skrev först: sätt än) skräckfilm sedan Göran Persson var statsminister. Notera då att jag inte räknar Saw 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 (har 8an kommit än?) som skräck utan som komedi. Inte för att jag finner det roande när folk sågar av sig själv huvudet och tvingas äta AIDS-kanyler, utan för att de är så smärtsamt, fruktansvärt dåliga att det är skrattretande.

Men, hör och häpna, min långa skräcktorka kanske kommer till ända medan Reinis regerar. Från producenten bakom Xena: The Warrior Princess (hahahaha!) kommer nu nämligen Drag Me To Hell. En skräckis som verkar ligga vansinnigt högt på så-läskig-att-man-kissar-på-sig-och-skriker-som-en-flickscout-som-åker-nyckelpigan-på-gröna-lund-första-gången-skalan. Jag måste även dela ut en guldstjärna i marginalen för att den läskiga tanten (som min sambo bara kommer älska) heter Ms Ganush. Kul. Ytterligare en guldstjärna delas ut för filmens utbildningsvärde. Det är ju toppen att få se hur helvetet ser ut, eftersom det är där jag kommer hamna till slut, som straff för alla Fritzl-skämt jag dragit i skydd av mitt eget hem, bakom lyckta (stavning?) dörrar.