Little Young Hater

I söndags hade någon förvandlat hela Hornstull till en gigantisk loppmarknad. Unga män med träkeps göra sig icke besvär. Sagda loppis agerade naturligtvis dragplåster för samtliga av Stockholms hipsters. Jag skämtar inte, alla var där. Hipsterfaktorn var så hög att Berlin blev svartsjukt och ställde till med en scen. Du kanske uppskattar hur traumatiskt det var att försöka bereda väg genom horder av hipsters och hipsterettes iklädda Boy George-hattar, avklippta jeansskjorts och malätna lusekoftor som de praktiskt taget slitit ur tusentals nyligen avlidna tanters likstela händer (jag sa ju att jag skulle återvinna det skämtet Max).

Det fanns bara en sak att göra för att få stopp på alla "Åh, det här är den enda Serge Gainsbourg-vinylen jag inte har" och "Den här Tiffany-lampan skulle passa perfekt på min nya (fast fett gamla) fixed gear-cykel". Det var att stoppa hörlurarna så långt in i öronen att musiken kunde höras ur munnen på mig och sätta på The Food med Common och Kanye West från klassiska plattan Be följt av Little Young Lover med Curtis Mayfield & The Impressions. Aaaaaaaah!

Årets Roligaste Sida

Check it!

Dagens (Inte) Helt Hypotetiska Fråga

Är det bara jag som dagdrömmer om att strypa barnen i Danonino-reklamen medan deras mamma tittar på? De kan äta hur mycket naturlig yoghurt som helst men inte ens färgämnen från rödbetor hjälper mot syrebrist. Snorungar.

Kellog's Special ?

Vill någon vara så vänlig och förklara för mig hur i hela fridens namn man kommer i form genom att äta Kellog's Special K?

Carpe Diem

Jag satte just mitt te i halsen så våldsamt att jag kräktes lite. Ibland påminns man liksom om hur kort livet är...

PS. Det finns typ två miljoner bloggar med inlägg som innehåller orden "Carpe Diem". Är det inte fantastiskt? Jag menar är det inte helt, helt, helt fantastiskt?! Jag ska tatuera det på foten nästa gång jag är i Thailand! Åh! Hoppas de spelar Jason Mraz eller Travie McCoy på tatueringsstudion!

Sunny

Jag tänkte bara lite snabbt, plötsligt, spontant, utan vidare eftertanke, lite sådär i förbifarten råka nämna hur solbränd jag är. Jag är så solbränd... Det funkar utmärkt för mig! Jag är typ 70 % snyggare i solbränna. Under årets övriga 9 månader tenderar jag att se ut som Procul Harum (först tänkte jag köra med 'Tom Hanks i Philadelphia' men det är liksom inte PK). Senaste timmen har jag därför bara gjort som Michael Jackson och begrundat min egen skönhet i spegeln. Na na na na na tan in the mirror! (Dåligt jag vet)

För att kompensera för det dåliga skämtet så tar vi och lyssnar på en bra låt. Jag vet att det börjar bli sjukligt men här är han igen, mina damer och herrar: Stevie Wonder! För att det ska se ut som om jag bryr mig om andra artister också så slänger jag in en gammal svart tant i peruk och en snubbe med sjuuka polisonger sittandes i gungstolar också.

Originalet: Bobby Hebb - Sunny

Dagens Citat

"Du är vad det du äter har ätit"

Dagens Seoul

I got so much honey

the bees envy me

I got a sweeter song

than the birds in the trees

I don't need no money

fortune or fame

I've got all the riches baby

one man can claim

Är det bara jag eller ser det där ut som en raptext? Säg inte emot mig bara för sakens skull utan ge det en chans! Ovanstånde textrader ser alltså ut som en raptext, visst? Kul att du tycker det, för det är fel! Fel, fel, fel! Tanken slog mig häromdagen när jag lyssnade på låten som de där orden hör till och ställde mig frågan: kan The Temptations - My Girl vara den felande länken mellan Soul och Hip Hop? Förmodligen inte va? Men det är ett talande exempel på hiphopens härstamning från soulen och bluesen. Här är några fler tjejer som är mina:

Stevie Wonder - My Girl

Otis Redding - My Girl

Michael Jackson - My Girl

Marvin Gaye - My Girl

Four Tops - My Girl

Ironiskt att den har sjungits av så många. Kan man tycka...

Om du undrar över bilden så är den från det koreanska dramat My Girl - det enda man hittar om man googlar "my girl".

En låt

Rihanna - Rude Boy (Passporte Royale Remix)

Mat, bira, kvinnor, wee!

Ooooh wee!!!

Nu är Mackan Price i farten igen! Min kära uppsatskamrat Överste Senap upplyste mig idag om att Marcus Price och Carli släppt en riktigt fet klubbslägga. Översten själv är nu-disco-nazist och tyckte väl att låten är något av en axelryckning. Men mig faller den rakt i smaken som tjockisen i Willy Wonkas chokladfabrik. Med lite tur så får man dansa som MC Hammer i en brandtrappa till den här inom en väldigt snar framtid! "Dude, jag lever primitivt, mat, bira, kvinnor, w**d!" Jag censurerar den sista ingrediensen i refrängen i den eventualitet att någon minderårig eller, gud förbjude, någon vuxen har snubblat in i Predikantons förlovade land. Gör nu bara som en Coca Cola och enjoy!

Bonus: Oskar Linnros - Från och med Du

Dagens Låt Yall!

Stevie Wonder - Free

Ovisshet

Har du saknat mig? Det har inte jag. Jag är ju liksom med hela tiden. Ständigt vid min egen sida på gott och ont. På sistone har jag däremot inte ens haft tid att umgås med mig själv. Förutom när jag för 10 minuter sedan tvångsförflyttade mig själv ned till vattenkanten för lite småprat. Det luktade sjögräs och gammalt urin. Mmm - svensk sommar!

Nu tänkte jag försöka blidka min tre man starka följarskara (tack till moster, DJ och Stevie Wonder) genom att göra något slags inlägg. Än så länge så vet jag inte om vad bara. Jag tar alltså bloggmediet till nya höjder idag! Istället för att, som mina inte så kära kollegor, skriva om sådant som är fullständigt irrelevant för andra människor, så skriver jag om att inte ens veta vad jag ska skriva om som är helt irrelevant för andra människor. Jag tar det som vanligt till sin spets. Blog Awards 2010 - håll i hatten! Jag ställer härmed in siktet på att bli bloggvärldens Titanic i år. Inte i den meningen att jag tänker krocka med ett "ICEBEERG" utan att jag tänker plocka hem 11 priser. Jag siktar framförallt på kategorierna: bästa kostymdesign, bästa regi, bästa smink och bästa kvinnliga biroll. "Jag skulle vilja tacka akademien..."

Jaha. Det blev ju ganska bra det här (jag utvärderar live). Mina bästa alster brukar ju faktiskt födas ur fullständig ovisshet. Ovisshet tycks vara kreativitetens moder. Även om Weezy förmodligen skulle hävda att det är repetition. Samt att det är en fader, inte en moder. Vi får ta upp det till diskussion. Någon annan gång...

The Carter

Well if you don't know, now you know...

Jag har funderat en del på manlighet på sistone. Mer exakt på mäns behov att hävda sin manlighet. Det är ett fenomen som är lika vanligt som det är skrattretande. Man kan se det extra tydligt "på krogen" om man är nykter nog uppfatta en atombomb som briserar mitt under ens näsa. Det kan ske genom ett subtilt "VAFANGÖRU?!" (läs: "Jag är manligare än du, ska vi slåss så jag kan bevisa det?") eller genom ett något mer delikat "ERUBÖGELLE?" (läs: "Jag är inte bög").

Det här hävdelsebehovet finns inte bara på svenska krogar, som du lite naivt kanske trodde. Jag förstod nyligen att det finns även i hiphopkulturen. Där är det förkroppsligat i det lustiga uttrycket "no homo". Utöver det faktum att det är kul att säga, no homo, så fyller det också en funktion, nämligen densamma som "ERUBÖGELLE?" fast med lite mer finess. Det rasar tydligen en vild debatt kring homofobin i hiphopvärlden. Det gillar jag. Vill du läsa mer? Gör det här! Eller här! Annars vill jag bara säga att jag, trots min fobi för män som hävdar sig, faktiskt gillar killar. No homo.

No homo i musiken

Jay Z - Run This Town

Cam'Ron - Silky (No Homo)

Lil Wayne - Let The Beat Build

Lil Wayne - DontGetIt

Stevie Wonderful

Skribenten har varit helt såld på Stevie Wonder den senaste månaden. Då syftar jag inte enbart på min käre vän P som i berusat tillstånd är skrämmande lik herr Wonder (på riktigt; vaggandet, leendet, allt ingår). Framförallt så syftar jag förstås på artisten. Min senaste upptäckt är albumet Talking Book från 1972 som innehåller tunga titlar som Superstition och I Believe, men även de för skribenten nya upptäckterna Maybe Your Baby, Tuesday Heartbreak och Big Brother. Jag är helt frälst på dessa dängor. Om du också vill bli det, gör som Stevie Wonder och bara lyssna!