Västerbron är ett utmärkt ställe för funderingar - stora som små. Jag funderar på att försöka ändra brons image från: "Här tar 100 människor livet av sig varje år" (siffran är fritt tagen ur luften) till "Här funderar flertalet människor varje dag - på allt från himmel till jord"? Pun intended...
Varje gång jag närmar mig toppen på bron kommer jag på mig själv med att sakta ner och som vore det automatik så vrids mitt huvud mot den majestätiska utsikten och funderingarna börjar snurra snabbare än banjon i Little Lion Man. På sistone kretsar tankarna kring kärlek (svunnen, nyfunnen och svunnen på nytt), karriär, grisloggor, nya bloggäventyr och hur lång tid det tar för blodblåsor stora som femkronor att läka. Men om jag för än gångs skull ska försöka vara lite seriös, tydligen inte en av mina starkare sidor, så tar jag och listar några låtar om svunnen kärlek och brustna hjärtan som jag avnjutit på Västerbron.
Wow. Det tog verkligen emot att skriva "brustna hjärtan". Jag måste gå och duscha och skrubba av mig skammen med stålull. Lyssna på de här så länge:
1 kommentar:
Är det någon som hajar mina Västerbron-ordvitsar i början eller?
Skicka en kommentar