När jag var 14 år gammal slutade jag spela hockey. Nu, 23 år gammal, pluggar jag Investering och Finansiering istället. Min lillebror är 18 år gammal. I lördags gjorde han sin A-lagsdebut i Djurgården när de mötte Rögle. Jag är så obeskrivligt stolt över honom att ingen i min närhet undgått denna nyhet. Om jag är avundsjuk? Inte det minsta!
Medan han har lagt mackor åt Ragnarsson har jag lärt mig Modigliani-Millers 2:a teorem utan skatt. Medan han har flugit fram över isen inför 6000 på läktarna har jag lärt mig att Gordons Modell bara fungerar om R>g. Medan han har tacklat fast skåningar som frimärken i sargen har jag läst Ross, Westerfield, Jaffe & Jordans 926 sidor långa Modern Financial Management från pärm till pärm.
Det är kul när det går bra för andra. Men för mig går det bättre. Du förstår att om brorsan får chansen att spela igen på torsdag så har han en realistisk chans att göra kanske 2 poäng. Om ens det! När jag, å andra sidan, klarar min tenta på torsdag så får jag 7,5 poäng! 7,5!
Nej du brorsan, du får nog stanna i storebrors skugga ett bra tag till! Missförstå mig rätt. Jag är jätteglad för din skull. Men är jag avundsjuk? Nääää!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar