Jag sitter gapandes och insuper varje millimeter av din varelse. Mitt sinnestillstånd tillåter inget annat. Trötthet. Huvudvärk. Törst. Jag orkar inget mer än att bara iaktta dig. Tur det. Jag vill inget hellre.
Du har ingen aning om hur jag mår. Hur skulle du kunna veta? Du behöver inte veta. Bara din närvaro är nog för att trösta mitt trasiga inre. Du viskar till de andra. Du viskar till mig. Du vaggar mig till sömns med din blygsamma finlandsvenska stämma.
Det var länge sedan vi sågs. Dagar, månader, år sedan.Var har du varit? Var kommer du ifrån? Vem är du? Vem skojar och skrattar med små hattifnattar?
Jo, Mumin!
Tack för att du helar mig. Varje lördagsmorgon så finns du där för mig när jag som mest behöver. För varje sekund du svävar omkring bland molnen på TV-skärmen så svävar min bakfylla ytterligare en bit iväg från min skadade själ. Hälsa Lilla My och Snusmumriken från mig nästa gång du ser dem. Tack för att du finns!
Med kärlek från din mest hängivna beundrare / Predikanton.
Detta var första delen i artikelserien De Bortglömda. En serie som tar upp och påminner om människor och ting vi glömt genom åren, eller bara tagit för givna. Idag hyllar vi Mumin. En tecknad hjälte från grannarna i öst som hjälpt till att uppfostra många av oss 80-talister ända sedan vi hade pottfrilla och lyssnade på Roxette. Länge Leve Mumin!
Dagens Musik:
Arctic Monkeys - SOS
Arctic Monkeys - Teddy Picker
Outkast - Chunkyfire
Regina Spektor - Samson
2 kommentarer:
vilken bra musik du lyssnar på :D
jag håller med Fia och den där grejen om mumin. jag gillar mumin.
Skicka en kommentar