Brottsling

Igår natt kom jag hem vid halv två snåret. När jag klev ur bilen hörde jag mansröster som hojtade och skrek. Jag trodde naturligtvis att någon var ute efter mig och såg mig tvångsmässigt över axeln som Mike and The Mechanics (Over My Shoulder, 1995) ett par gånger. När jag kom fram till dörren såg jag var rösterna kom ifrån. I skogsbrynet (eventuellt gläntan) nedanför mitt hus rände fyra poliser omkring med ficklampor i högsta hugg och skrek:

- Kom fram grabben!

- Ge upp nu vi kommer ändå hitta dig!

- Antingen så kommer du fram nu eller så skickar vi hundarna på dig!

Den sista uppmaningen satte ett motvilligt sadistiskt flin på mina läppar. Jag ville se på men ändå inte. Smygsadismen nådde sin kulmen när jag i en stund av svaghet övervägde tanken att ropa:

- Akta han har pistol!

Precis innan jag öppnade munnen hejdade jag mig och skonade den stackars ligisten. Jag gick in i lägenheten och kröp till kojs. Jag tänkte en stund på hur skönt det måste vara att sova i en varm Sultansäng i jämförelse med en nedkissad plåtbrits i häktet med en poliskänga i munnen och färska schäferbett i ansiktet. Sen sov jag som ett spädbarn. God natt!

Veckans Låt: Säkert! - Allt Som Är Ditt
Fett Album: The Hold Steady - Boys And Girls In America