Den första händelsen ägde rum när Frank som allra bäst höll på att smeka ut orden till Luck Be A Lady. Exakt (exakt!) samtidigt som Frank sjöng ordet 'stick' ("stick with me baby") så körde jag över en pinne (eng: stick)! Hur ofta har det hänt i världshistorien liksom?!
Den andra händelsen ägde rum i samma ögonblick som jag precis börjat svaja i takt till My Kind of Town. PANG! sa det, när jag plötsligt krockade med en annan man på fyra hjul. Det var ingen kraftfull smäll, det var mer som en lite för våldsam kram, ungefär som en sådan du får på julafton av din lätt överförfriskade farbror Eilert som inte riktigt listat ut hur man kramar en annan människa. Problemet var bara det att krockoffrets fyra hjul inte satt på en bräda utan på en permobil. Den funktionshindrade gentlemannen i permobilen, vi kallar honom Tryggve, tittade upp på mig med arg och besviken blick och sa: - Vad gör du? Ser du inte att jag har grönt?! - Förlåt" sa jag och klappade på permobilens säte istället för på mannens axel (kändes utomordentligt fånigt). Med cirka 34 surt dömande blickar på mig så brädade jag därefter därifrån i en väldig fart.
Varför kan jag inte bara göra som vanligt folk och krocka med en gammal hederlig, arg cyklist? Eller en småfull tysk turist? Till och med en hormonell småbarnsmamma hade varit att föredra. Men, nääh, jag ska naturligtvis krocka med en funktionshindrad så att varenda människa inom en 100 meters radie utnämner mig till Dagens Idiot. Apropå det:
Dagens Idiot: Predikanton
OBS! Om du inte redan lagt ihop två och två så säger jag det rakt ut; händelse nummer två var förstås en direkt följd av fascinationen för händelse nummer ett.
1 kommentar:
en av dina 9 läsare vill visa sin uppskattning och tacka för den dåliga uppdateringen! keep up the good work man.
Skicka en kommentar