Det är en underlig känsla som stiger inuti min trasiga kropp när jag kliver in genom dörrarna på det som i folkmun kallas "Systemet". Någon slags spänning eller nervositet. En liten-pojke-på-julaftonsmorgon-känsla blandat med en nypa skam. Samtidigt som jag kämpar febrilt med att förtrycka ett leende undviker jag omedvetet att se folk i ögonen. Det är min medfödda svenska moral som spelar mig ett spratt. Det är ju trots allt lite syndigt. Jag tänker bli berusad på de drycker jag inhandlar. De andra kunderna dömer mig med sina trötta blickar.Jag kämpar för att inte bli påverkad av alla underbara dryckesval omkring mig. Jag siktar in mig på ölhyllan och försöker fokusera på Grolschen. Endast Grolsch. Men jag börjar snart flörta med vinhyllorna. Snabba blickar av intensiv åtrå. Jag intalar mig själv att inte handla något mer, det blir ju alltid lite för mycket. Efter en stund vaknar jag ur mina skamfyllda tankar och finner trots mina försök att stå emot en flaska rött i korgen bland ölen. Impulsshopping på Systemet är den moderna mannens största last. Jag kanske skulle ha några cider också...
Ställer mig i kön, som är alltid är lite för lång och lite för perfekt. Alla har varsin korg. Alla står med ca 65 cm fram till nästa person i en spikrak linje. Alla suckar med jämna mellanrum och gungar likt pingviner från sida till sida för att försöka utröna vad som tar sån tid framme i kassan. Några ser sig omkring nyfiket för att se vad andra har handlat. Söker inspiration till nästa besök. Mannen bakom mig försöker dölja en fjärt med en hostning. Jag försöker ignorera det och kommer jag på mig själv med att döma folk efter vad de langar upp på det praktiskt flaskbottenmärkta rullbandet. "Var vänlig och vänd streckkoden mot dig".
Ett flak Dansk Fadöl. Hemmafest ikväll?
1 Bag In Box Chillout. Let's Dance-alkoholist.
25-årig kille med 6 Bacardi Breezer. Till lillasyrran eller metrosexuell?
5 Pripps Blå Extra Stark Lager, 7,2%. Alkis.
1 flaska rött Beaujolais Patriarche. Vinpretto.
Snart är det min tur. Jag suckar. Den neurotiska klimakteriekossan framför mig är pedantiskt noga med "Nästa kund" skylten. Hon tränger sig nästan för att snabbt få dit skylten bakom sina dryckesattiraljer. Det vore ju pinsamt om hon skulle råka få betala för någon annans drycker. Jag vill ta tag i henne, skaka om henne allt vad jag orkar och skrika henne i ansiktet. Jag väger för-och nackdelarna mot varandra och bestämmer mig för att strunta i det.
Äntligen min tur. Jag langar lite för högljutt upp flaskorna på bandet. "Nästa kund"-kärringen framför mig vänder sig om och himlar med ögonen när hon ser att jag inte har varit vänlig och "vänt streckkoden mot mig". Kassören lyckas med lite möda att läsa in alla mina varor trots att de inte stod i en fascistiskt rak linje. Jag drar kortet som på något mirakulöst sätt fungerar, gårdagens barhäng till trots. Glömmer köpa en påse.
- Oj, just det, jag måste ha en påse också.
- Det är lugnt du kan ta en.
- Fett schysst, tack! Säger jag samtidigt som jag förnöjt tänker att jag ännu en gång lurat Systemet på pengar. Coffeeshop-revolutionären i mig sträcker på sig och jublar på spanska:
- VIVA SAN ANTONIO! VIVA LA LIBERTAD!
Jag suckar en sista gång innan jag går ut genom den glänsande ingången. Genast blir luften lite lättare. Jag sluter ögonen och tar ett djupt andetag genom näsan. Ser redan fram emot nästa besök. Kanske impulsshoppar lite på onsdag...
Dagens Citat: "Det är alla de där jävla gröna skyltarna". - Gandalf
Dagens Låt: Timo Räisänen - Let's Kill Ourselves A Son
2 kommentarer:
Nu börjar det likna något...
haha, underbart och så bra skrivet!
Skicka en kommentar